bamse-kallkritik

Bamse fortsätter kampen mot fake news

21.09.2017

I våras blev Bamse världskändis när han tog och kampen mot ”fake news” och förklarade källkritik för barn. Nu är det dags igen för ett nytt specialnummer på temat som knappast blivit mindre aktuellt. Dessutom får läsarna tips av internetforskaren Elza Dunkels.

Bamse nr 2 handlade det om källkritik på nätet. Idén till serien ”Bamse och den mörka skogen” fick Bamseredaktionen på läskonferensen Readme i Malmö. Tillsammans med lågstadie- och gymnasieelever, viralgranskaren Jack Werner och internetforskaren Elza Dunkels skapades en serie som kom att få stor uppmärksamhet. Många tidningar och tv-kanaler skrev och pratade om Bamses kamp mot falska nyheter och ryktesspridning på nätet, både i Sverige och utomlands. Till exempel gjorde amerikanska Financial Times och Buzzfeed, österrikiska ORF Österreichischer Rundfunk och italienska Corriere della Sera reportage om Bamse.

– Jag tror att jag vågar påstå att ingen av oss hade en aning om hur mycket uppmärksamhet detta skulle få, säger Elza Dunkels. Vi tog upp ett ämne som många diskuterade och oroade sig för, precis när det var som mest aktuellt. På det sättet känns det som om vi har gjort något väldigt viktigt.

Och nu är det faktiskt dags igen. Det togs nämligen fram ytterligare en idé till en serie på konferensen som heter ”Vem är tjuven?” och den publiceras i Bamse nr 15 som kommer ut den 26 september. Serien handlar om när karaktären Burre blir anklagad av sina skolkompisar för stöld. Ryktet sprids snabbt om att han är en tjuv.

I samma tidning kan man också testa hur källkritisk man är, få internettips av Elza och läsa serien "Är Bamse en buse?" som handlar om vad som kan hända när en nyhetsredaktion börjar fara med osanning.

– Vi på redaktionen försöker göra tidningen i Rune Andréassons anda, säger Charlotta  Borelius som är chefredaktör på tidningen Bamse.

Rune Andréasson, som skapade Bamse, var väldigt samhällsengagerad och tyckte att det var viktigt att barn fick bilda sig en egen uppfattning i olika frågor. Han väjde inte för svåra ämnen utan såg till att förklara dem på ett spännande och pedagogiskt sätt.

– Och just huruvida fakta är sann eller inte är ett tema som Rune tog upp många gånger genom åren på olika sätt, fortsätter Charlotta. Ett klassiskt Skalman-citat är "Jag tror inget som jag inte vet". 

Som komplement till det redaktionella innehållet har även en särskild handledning tagits fram för skolundervisning. Det är förstelärarna Linda Sikström och Jenny-Esbjörnsdotter Karlsson från Malmö som utvecklat ett lektionsupplägg med olika övninga och uppgifter runt källkritik och ryktesspridning, med utgångspunkt i det aktuella Bamsematerialet. 

    Tre frågor till Elza Dunkels

    1. Varför är det viktigt att barn lär sig att tänka källkritiskt?

    I dag måste vi ha ett kritiskt förhållningssätt hela livet. Det kanske var så tidigare också, men nätet har gjort det tydligt. Nätet gör det också möjligt att sprida dumheter snabbare och till en större publik. Så jag ser ett kritiskt förhållningssätt som en viktig digital kompetens, som får verkningar utanför nätet också. Det är helt enkelt en viktig livskunskap, att inte bli lurad och att inte råka lura andra. Sen vill jag påpeka att det inte bara är barn som behöver lära sig detta; många vuxna behöver också tänka mer källkritiskt.

    2. Vilken typ av desinformation är det som sprids mest just nu?

    Det beror på i vilka kretsar man rör sig. Bland vuxna sprids mycket politisk desinformation, om flyktingar t ex, men också märkliga varningar om bluffar eller efterlysningar. Bland barn är det mycket vandringssägner, som det alltid varit. När det handlar om barn kan förklaringen vara att de försöker lista ut hur livet funkar och testar sig fram. När det gäller vuxna är det svårare att hitta en bra ursäkt.

    3. Vad kan man göra som förälder för att få sina barn att bli mer källkritiska?

    Man behöver först och främst titta på sig själv. Hur beter jag mig? Vad säger jag om världen? Vad delar jag utan att ha kollat? Sen behöver man prata med barn mycket mer. Man kan t ex jämföra vad man har hört och vad man tror på. Vuxna och barn blir inte alltid lurade av samma saker och ifall vi jämför och pratar ihop oss kan vi lära oss av varandra.

    Elza Dunkels

    Om internetforskaren Elza Dunkels

    • Har en filosofie doktorsexamen i pedagogiskt arbete vid Umeå Universitet där hon arbetar som universitetslektor.
    • Elzas doktorsavhandling handlar om ungas internetanvändande och om kulturer på nätet.
    • Sitter i styrelsen för Wikimedia Sverige, som är en ideell förening som verkar för att sprida fri kunskap.
    • Under 2016 släppte Elza boken Näthat, nätkärlek och nätmobbing som handlar om ungas vardag på nätet.